Lill Oskar busar i soffan!

Ja nu har äntligen våran gullvoffsing Oskar kommit till oss, vi hämtade honom i lördags i Nyland som ligger ett par mil utanför Kramfors. I början var han rätt skraj för oss och allt runt omkring men det kan man ju förstå - hur hade man själv reagerat om man blev hämtad från sin familj på landet av 2 bögar från stan?

I måndags kom vi i alla fall hem till Luleå och Oskar verkar ha vant sig rätt bra att bo i en lägenhet, han tycker fortfarande att det är lite läskigt med trafiken när vi är ute och går. Pensionärer som går med stavar är oxå rätt otäcka de vill han hellst inte passera om han fick bestämma själv - men med lite träning så borde han snart bli van vid stadslivet.

Våren kanske ändå kommer till Norrland...

Idag är det ett fantastiskt väder här i Luleå, solen skiner och snön har börjat smälta bort :) Fantastiskt!!!! Hoppas nu bara att detta håller i sig och att det även blir varmare om nätterna så att all denna snö hinner smälta bort innan midsommar. Jag och Peder har nyss varit ut på en promenad runt udden/varvet det var verkligen super skönt att vara ute och promenera idag, synd att vi båda två ska jobba ikväll annars hade vi kunnat ta en termos med varm choklad och några smörgåsar och gått ut på isen och fikat i solen. Folk är som galna när solen skiner, när vi var ute på våran prommis så såg man hur folk nästan trängdes på isvägen, det var liksom ett myller av människor som gick fram och tillbaka där ute på isen. HALLÅ är de inte rädda att isen brister när alla ska vara där ute samtidigt?? Jag menar hur mycket kan en is bära utan att gå sönder?? Tycker folk borde tänka efter lite bättre och eventuellt sprida ut sig på olika ställen på isen i alla fall så att vikten fördelas mer jämnlikt!!

Nu ska jag ta och kasta i mig lite näring och sen är det väl dax att börja fundera på vilken väg jag ska gå till jobbet, isvägen eller den säkrare vägen med isbelagd asfalt!

Tjing!

Fredag

Jag som trodde att våren var på väg att komma till Luleå men oj så fel jag hade. Igår började det snöa igen och det kom inte bara några flingor det riktigt öste ner snö. Jag gick ut på en promenad på isen med moster Pirkis och hennes två söta hundar. Jag kan säga att vi fick plumsa i snö trots att isvägen varit plogad och fin, man såg knappt var man satte ner fötterna eftersom det var alldeles vitt och snön yrde framför ansiktet. Alltså det är snart april och det har knappt ens hunnit bli plusgrader utomhus, förra året var jag och Peder i Thailand den här tiden men vi kom hem i början av april och då var det knappt en 1/4 del av den snö som vi har nu kvar. Vad fan har hänt?? Det känns som att vi skulle bo i Kiruna, fy fan!! Nä nu jävlar måste våren komma, kanske borde jag starta en facebook-grupp som heter "alla vi som tänker gå ut och kasta salt på snöhögarna och hjälpa till med snösmältningen med hjälp av min härliga hårfön"

Idag ska jag iväg på ett möte innan jobbet, jag ska till frivården och träffa en kvinna som ringde mig igår och frågade om jag var intresserad av att bli övervakare, ja kanske det tänkte jag då, men jag vill ha lite mer information om vad uppdraget innebär och hur mycket tid jag behöver lägga ner osv. Men allt sånt får jag väl information om idag klockan 11.00 - sen får jag ta ställning till om jag vill/orkar ta på mig ett övervakar uppdrag.

Nä nu måste jag skynda mig så att jag inte kommer försent till detta möte, sen ska jag ju oxå hinna ta mig ut till mjölkudden och jobbet innan klockan blir 13.

Tjingeling!!

Chinese Crested voffsingen Oskar ;)

Är han inte underbart fantastiskt snygg??
Jag och Peder ska ha denna underbara vovve, lilla rara Oskar, han är 6 månader och finns just nu utanför Kramfors.

Idag kryllar det av människor på isen..

En helt vanlig tisdag

Veckorna liksom bara rusar fram på nåt konstigt sätt - dagarna verkar gå snabbare än vanligt - speciellt de få lediga dagar jag har. Svisch sa det bara så var min lediga måndag över och jag var tillbaka på mitt skrikiga arbete igen. Dessa skrik har ju gjort så att jag har fått tinnitus och det känns ju inte bra - försöker använda mig utav öronproppar så gott som hela tiden men ibland måste jag ju tyvärr ta av mig dom för att kunna föra ett samtal med mina kollegor. Tyvärr så brukar det just vid sådana tillfällen komma höga plötsliga ljud i form av skrik. Hur ska jag egentligen skydda mina öron?? Det är omöjligt att ha på sig öronpropparna i 8 - 9 timmar i sträck.....och trots att jag har öronproppar på mig så störs jag fruktansvärt mycket utav de höga skriken i alla fall. Visst de höga skadliga ljudet tar sig väl inte in och skadar mina öron mer än vad som redan har skett men min hjärna och koncentrationsförmåga påverkas ju. Vissa dagar är jag helt slut i huvudet pga av alla ljud att jag inte ens orkar ta in ny information - jag kan komma på mig själv att sitta och titta på tv men ändå inte riktigt se vad det är jag tittar på, jag liksom bara stirrar på rutan utan att förstå vad det handlar om. Jag försvinner liksom in i en annan värld - skulle nog inte ens märka om Peder bytte kanal. Samma sak kan hända när jag sitter och pratar med någon efter en lång, tuff och högljudd dag - jag ser att människan rör på läpparna och jag hör vad personen säger men jag förstår inte innebörden av orden. Jag är alltså så jävla fucking trött i öronen och huvudet att jag inte kan ta in någon ny information eller nya intryck från omvärden. Ska man behöva leva sitt liv på detta sätt??

Jag har i alla fall varit till chefen, facket och satt igång med ett sk. rehabiliteringsärende - jag kan inte vara kvar på denna arbetsplats och kanske skada mina öron ännu mer och bli så här fruktansvärt trött - mitt liv blir ju stört om jag inte orkar fungera normalt efter ett vanligt arbetspass. Hälsan och fritiden är värt betydligt mer än ett energislukande jobb.

Nu hoppas jag att arbetsgivaren hittar ett nytt tystare jobb åt mig - fort som fan innan jag går och blir helt döv.

Håller tummarna för en snabb omplacering!

Förkyld igen :(

Är det så här det är att bli gammal?? Jag menar, jag var ju typ förkyld och febrig för ca 1-2 veckor sen. Jag hann ju bara bli hyfsat frisk innan nästa bakterie/virus får grepp om min kropp - snacka om att ha dåligt immunförsvar - detta måste vara ett ålderstecken - kroppens sätt att säga "TACK FÖR DE UNGA FRISKA ÅREN - NU ÄR DET DAX ATT DRA SIG TILLBAKA OCH INVÄNTA DÖDEN" Ja fy fan!! - tänk att få vara 28 igen ;) det var tider det - jag var ung - pigg och vältränad. Nu vid 33 så e jag trött, öm i kroppen, hörselskadad å 10 kg tyngre.

Det positiva med allt är att nu har jag bara 32 år kvar till pensionen!

Högakusten bron.

En gråmulen dag....